"Det var väl dumt gjort"
Heej. Min resa till Degerfors i onsdags blev inte särskilt långvarig. Två timmar efter att jag kommit dit ringde Rasmus och berättade att han hade blivit klämd på jobbet mellan två truckar. Jag trodde först att han bara skojade såklart för det är hans typ av skämt, men denna gång var det faktist sant. Märkte det rätt fort när jag hörde hur han samtidigt som han pratade med mig pratade med ambulanspersonalen. "Måste lägga på nu, dom drar in mig i ambulansen nu ringerdigsenpuss, *klick*". Hopp. Helvete. Tänkte jag. What to do now? Vad har hänt? Han ringde upp senare, hög på smärtlindring, och berättade vad som hänt. Han hade alltså blivit påkörd/klämd mellan sin truck (han jobbar som truckförare nu i sommar) och en annan som hade lyckats backa på/köra emot hans truck och han hade oturen att stå emellan. Så hans vänsterben blev knäckt på två ställen och han fick åka akut in till sjukan. Jag kände mig så fruktansvärt otillräcklig där jag satt, hemma i Degerfors. 25 mil ifrån mitt hjärta som åkte ambulans in till akuten och fick ligga där ett dygn, helt ensam. Åkte i alla fall tillbaka till Göteborg nästa morgon och åkte direkt till Mölndals sjukhus (hade turen att pappa var på väg hem från en semestervecka här på västkusten så han stannade till här och skjutsade ut mig direkt). Mitt hjärta var oerhört glad att se mig. Det är vid sånna här tillfällen man verkligen får veta att man är behövd ♥
Istället för att få benet gipsat kan man få välja att operera in en märgspik i benet som stadgar, vilket han gjorde. En 30 cm lång spik som knackas in i benmärgen genom ett uppskärt hål vid knät och skruvas sedan fast med tvärbultar. Spiken sträcker sig från knät nedåt ankeln. Så han har alltså fem stycken ställen som de skärde upp på, tre vid knät och två vid foten. Förstår att det gör ont :S Huuua. Spiken behöver tydligen inte heller tas ut sen, sjukt. Eller, man opererar endast bort den om man vill, behöver eller måste, enligt läkarna (eller hur de nu sa, kommer inte riktigt ihåg). Men det är klart, det är väl onödigt att göra ytterligare en operation om det inte är nödvändigt. Det finns ju trots allt risker med nedsövning.
Han fick åka hem redan på fredagen, och OM han var glad över att få åka hem. Som tur är har vi fortfarande bil här i Göteborg så det gick smidigt :) Dock lite omständigt att få in hans långa ben raklångt i bilen :P Nu mår han betydligt bättre, men hela helgen har han haft en fruktansvärd värk. Jag kan i alla fall tala om att trots all värk han får utstå nu så har han kvar sin normala (läs: vrickade) humor, hahah.
Nu ska jag fortsätta ta hand om sjuklingen :) Fick som tur var ledigt idag, jobbade igår men han klarade sig själv med lite sällskap av en kompis som var hemma :) Idag hade varit lite värre. Tänk om det händer nåt liksom, att han tappar kryckorna eller ramlar eller nåt. Hemska tanke!
Puss ♥
