MollySandén

"Det finns en sång som säger allt
som värmer när det blåser kallt
som lockar dej att gråta eller jubla
den har nånting som griper tag
och leder dig från natt till dag
och plötsligt vill du sjunga hallelujah

Den visar att vi hör ihop
som ett försiktigt glädjerop
förenar det oss i det bitterljuva
det liv vi måste klara av
och allt vi tog och allt vi gav
så vi kan våga ropa hallelujah

Det är en sång om enkelhet
det lilla som vi alla vet
den talar till det vackra och det fula
den badar oss i månens sken
så skälvande men ändå ren
ett sprucket men ett vackert hallelujah

Och alla drömmar vi har drömt
det vackra som vi nästan glömt
finns kvar och vi kan inte längre ljuga
du ropar och man hör din röst
du har ett ord som ger dig tröst
ett naket och ett enkelt hallelujah"



Två inlägg på en och samma dag, det var flitigt tänker ni. Tja. Nu sitter jag äntligen hemma med molly i mitt knä efter en lång dag. Först var det föreläsning i skolan om Cytokrom P450 (100-poängsfrågan; nån som vet vad det är? Lovar att avslöja det i ett senare inlägg om jag får några gissningar). Sedan fortsatte sanna och jag på vårt projektarbete om MS, gjorde äntligen klart det. Sen lyllade vi oss själva med en runda på stan och snabbkäk med hennes pojkvän på BK (burgerking för den oallmänbildade) ute hos Anna. Testade på deras nya burgare; Wonder whopper! (Vi uttalar den med tysk accent) Riktigt smarrig men stor meny! BRA jobbat där anna!

Imorrnbitti (Anna och jag hade btw största diskussionen igår om huruvida man uttrycker "iövermorrnbitti"?) tar både Anna och jag tåget hem till degerfors. Min käresta åkte redan igår :) Har dock inte med mig min mollan denna gång utan snälla Sanna ställer upp som missevakt :) Tur vi har henne, så snällt! ;D Nu ska jag springa ner till källarn och hämta upp min resväska och börja packa! SES, PUSSKRAM! ♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0